Kognitiv psykologi

Nu är det dags för det kognitiva perspektivet. Här är det människors tankar, som står i fokus. Man tänker sig att våra tankar påverkar våra känslor, som i sin tur kommer till uttryck i vårt beteende.

Här kan du se en film om det kognitiva perspektivet.

http://my.brainshark.com/PPT-Kognitiv-psykologi-283401990

Här kommer min Power Point, från lektionen:

kognitiva perspektivet

Annonser

Läxa till fredag, 25/9

Läxa till fredag 25/9 är att

  1. Läsa min text om hur de olika perspektiv vi har gått igenom kan förklara Vilda Vilmas problematik och hjälpa henne. terapi Vilda Vilma    Figur_VildaVIlma
  2. Välja mellan fallet Kent Börje och Marie. Fallstudie1    Fallstudie2 Marie 
  3. Skriva hur de olika perspektiven kan förklara det fall du har valt och hjälpa hen.

Skriv gärna på dator och mejla ditt svar till mig.

Om du vill får du gärna skriva en reflektion om vilken av de olika perspektiven du känner är mest gångbara för det fall du har valt och varför du känner så.

Behaviorismen

Pavlov  klassisk betingning  Skinner  instrumentell inlärning Watson  förstärkning utsläckning shaping  beteendeterapi

Hur gör man eller vad beror det på? Läs och fundera! Beteendevetenskapligt perspektiv_inledning

Miljön vi lever följer oftast ett visst mönster – solen går upp varje morgon, vi äter vid speciella tillfällen under dagen eller när vi blir hungriga, vi flyr eller slår tillbaka om vi blir attackerade etc.   Alla djur anpassar sig efter vissa mönster. Behaviorister fokuserar just  på hur individer formas av miljön. De menar att vi lär oss ett visst sätt att bete oss utifrån vad vi stöter på i vår miljö. Vi blir ”betingade”. Ofta har den nyfödda människan jämförts med ett oskrivet papper där miljön och de personliga erfarenheterna under livets gång fyller individen med text och innehåll.

Behavioristerna tittar på det yttre beteendet. De menar att det inte går att studera vad som försiggår inuti en människa och frågar man kanske man inte får ett riktigt svar. Behavioristerna vill därför enbart titta på det beteende som går att observera och kontrollera.

Målet är att kontrollera. Kontrollera och förhoppningsvis hjälpa.

Läs gärna mer på Lätt att Lära – din psykologibok på internet. 

Läs mer om klassisk betingning: Klassisk betingning

Läs mer om instrumentell inlärning: instrumentell

Uppgift

Sätt dig enskilt och förklara begreppen i ”Begreppsrutan” överst i det här inlägget.

Sätt dig enskilt eller tillsammans med en klasskamrat och fundera på fallet Vilda Vilma / Rackar – Rikard ur ett behavioristiskt perspektiv. Läs uppgifterna här: Vilda Vilma eller Rackar

Filmtips!

Vi ska titta på en del av filmen In i vårt psyke – del 2 – Medvetande. Du kan titta på filmen, om du loggar in på sli.se och har fönstret från sli öppet samtidigt som du klickar på länken här nedanför. Det är en film, som tar upp väldigt känsliga ämnen och fruktansvärda upplevelser berättas. Varning för dig som är känslig!

http://sli.se/r/spLG?e=29h

 

Psykoanalysen

Viktiga namn och begrepp:

Freud    determinism    personlighetsteori   jaget   detet   överjaget   omedvetna   medvetna   försvarsmekanismer neuros

Börja med att titta på den här filmen.

Fortsätt med att läsa mer om Freuds psykoanalys här.

Försvarsmekanismer

Här kan du läsa mer om försvarsmekanismer.

Freudianska begrepp inom filmen

Här finns klipp från olika filmer där skådespelarna ger uttryck för olika freudianska begrepp. Kan du se vilka?

Filmtips! 

Det finns en fin film om Freud som heter A Dangerous method. Den finns bland annat på Netflix. Filmen visar exempel på Freuds terapiform Psykoanalys och förtäljer även hur modernt och revolutionerande det var när Freud menade att man skulle prata med patienterna.

Uppgifter

Sätt dig enskilt och skriv förklaringar till begreppen i ”Begreppsrutan” överst i det här inlägget.

Läs nu igenom inlägget från Jonathan igen. På vilket sätt skulle man utifrån det psykoanalytiska perspektivet försöka förklara Jonathans problem? Hur skulle man hjälpa honom?

Läs igenom följande case, svara på frågorna. Figur_VildaVIlma

Biologiskt perspektiv

biologiskt och socialt arv      gener     storhjärna    lillhjärna   hjärnstam   limbiska systemet (amygdala)   pannlob   nervceller   axon   synaps    synapsklyfta    signalsubstanser   adrenalin    serotonin    spänningssökare      SSRi – preparat

Den här lektionen blir fullmatad med information!

I det biologiska perspektivet utgår man rätt och slätt från människans biologi. Man illustration-of-human-nerve-cells_dreamstime_5498780-430x322studerar hur människor ärver sin personlighet och hur hjärnans struktur och signalsubstanser påverkar henne. Man funderar kring frågan hur kroppsliga processer påverkar våra tankar, känslor och beteenden.

Läs mer om det biologiska perspektivet här. 

Titta gärna på en film om det biologiska perspektivet här.

Höger och vänster hjärnhalva

Vi använder hela hjärnan när vi tänker, men en del tycks använda mer av den ena eller den andra halvan. Om man tänker mer med den högra halvan brukar man säga att man är mer konstnärlig och kreativ. Om man tänker mer med den vänstra halvan brukar man säga att man är mer språklig och intellektuell. Den här webbsidan menar att man väldigt enkelt kan ta reda på vilken hjärnhalva man är mest styrd av. Stämmer det? 

Hjärnans olika delar 

Det har visat sig att vi använder olika delar av hjärnan olika mycket beroende på vad vi pysslar med just för tillfället. Olika delar av hjärnan har alltså ansvar för olika saker. De delar som är viktigast att känna till och kunna redogöra för är: Storhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, amygdala (limbiska systemet). Du kan läsa mer om de här delarna i din lärobok.

Nervsystemet

Centrala och perifera nervsystemet

Vårt nervsystem brukar delas in i det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen samt det perifera nervsystemet (PNS) som består av alla de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen.nervsys_indeln

Motoriska och sensoriska nervsystemet

Det perifera nervsystemet  delas in i en motorisk och en sensorisk del. Den motoriska delen är nerver som går ut till våra muskler och organ. Den sensoriska delen är nerver som kommer in från våra känselorgan. Vi måste ju både läsa av vår omgivning och sedan kunna agera i den.

Somatisk och autonoma nervsystemet

Det motoriska nervsystemet delas sedan in i en viljestyrd del (somatiska nervsystemet) och en icke viljestyrd del (autonoma nervsystemet). Den viljestyrda delen har hand om vår kontakt med den yttre världen genom att hantera skelettmuskulatur och sinnen medan den icke viljestyrda delen sköter om den inre världen. Det är ju så att vissa muskler kan du styra med din vilja men andra saker kan du inte göra hur mycket du än försöker exempelvis så kan du inte få ditt hjärta att sluta slå på samma sätt som du kan få ditt högre ben att sluta röra sig. Om man tänker på det hela så vore det faktiskt inte så bra för människornas överlevnad om vi kunde stänga av vårt hjärta eller vår andning med viljan.

Sympatiska och parasympatiska nervsystemet

Det autonoma nervsystemet (som alltså styr och läser av våra icke viljestyrda organ så som magtarmkanalen och hjärtat) delas in i en aktiverande del (sympatiska nervsystemet) och en lugnande del (parasympatiska nervsystemet). Vi har alltså speciella nervceller som aktiveras då kroppen ska aktiveras. Nervceller som gör att vårt hjärta slår fortare, att våra andningsvägar vidgas och att våra muskler får mer blod. Sedan har vi speciella nervceller som aktiveras då vår kropp ska ta det lugnt, celler som gör att matsmältningssystemet sätter igång och att andningsfrekvensen minskar.

Nervcellerna

Signalsubstanser

Mellan slutet på en nervcell och början på en annan finns en liten klyfta, den så kallade synapsklyftan. Fast att den är mycket liten är den för stor för att den elektriska signalen ska kunna hoppa över den, och signalen måste därför vidare på ett annat sätt. Det är här som signalsubstanserna kommer in i bilden. Den elektriska signalen frigör signalsubstanser. Och dessa substanser kan komma över klyftan. När signalsubstanser nått andra sidan av klyftan fixar de en ny elektrisk signal som kan gå vidare genom nervcellen.

Signalsubstanserna påverkar vårt humör. En signalsubstans som är viktig att känna till är Serotonin. För lite serotonin leder till nedstämdhet/depression.

Läs mer om signalsubstanser i det här häftet: biologiska perspektivet_gymnasiet

Uppgifter

1. Ta hjälp av häftet, boken eller internet och börja med att beskriva alla ord och begrepp i ”Begreppsrutan” längst upp i det här inlägget.

2.Vad är det för skillnad på det sociala och det biologiska arvet? Kan det biologiska och det sociala arvet påverka varandra? Du kan läsa mer om arv och miljö här: 

3. Extra uppgift för dig som vill lite mer: Jonathan heter en kille, som bloggar på Skrift om gift. Han skrev ett inlägg i juli 2015 om de problem han kämpar med i sin vardag.  Hans inlägg finns i pdf här: I vintras hade jag det ganska bra. Hur skulle man förklara hans problem utifrån ett biologiskt perspektiv? Hur skulle man försöka hjälpa honom om man bara utgick från ett biologiskt perspektiv?

Filmtips!

Det finns en film som heter En hjärnas födelse och död : Den mognande hjärnan. Antingen tittar vi på den tillsammans eller så får du göra det i läxa. Du kan titta på filmen här:

http://www.ur.se/Produkter/152939-En-hjarnas-fodelse-och-dod-Den-mognande-hjarnan

Hur? Och varför?

Hur kan vi beskriva en människas personlighet? Vad är det som skiljer sig mellan oss människor? 

Människor har antagligen alltid försökt beskriva och kategorisera varandra på olika sätt. Under antiken och ända fram till 1700 – talet talades det om att dela in människor i fyra temperament – sangviniskt, koleriskt, melankoliskt, flegmatiskt.

Ditt utseende avslöjade vilket temperament och alltså vilka egenskaper du hade.

DDY6W0 medicine anatomy physiognomy four temperaments fltr: phlegmatic person choleric type sanguine person melancholiac after Johannflegmatisk person     kolerisk typ         sangvinsk person          melankolisk

flegmatisk = lite trög, lugn och cool. Flegma betyder slem.

kolerisk = hetsig, hetlevrad och gärna vill bestämma. Chole betyder gul galla på latin.

sangvinsk = livlig och alltid glad – oavsett vad som händer. Sangius betyder blod på latin.

melankolisk = känslig och svårmodig/tungsint. Melanochole betyder svart galla.

Frenologi

Under 17/1800 talet talades mycket om frenologi  – att egenskaper hos människor kunde betraktas utifrån människors huvudform.  

Varför lockar det oss människor att tänka att en människas egenskaper skulle synas i hennes utseende?

Idag finns flera olika modeller, som försöker sammanställa människors personlighet utifrån några få grundegenskaper. Det man eftersträvar är att kunna förutse hur olika personer kommer att reagera i olika situationer. Något som kan vara bra vid ex. jobbrekrytering. Idag byggs inte de här personlighetsteorierna på människors utseenden.

Testa testet – stämmer det?

Här är ett ganska intressant personlighetstest. Det heter 16 personalities och bygger på att vi människor skulle kunna delas in i 16 olika typer. Varje typ delar vissa egenskaper som säger mycket om hela människan. Testet tar omkring 12 minuter att slutföra.

Kom ihåg att ta resultatet med en stor nypa salt. Om det stämmer kan ju det vara kul. Om det inte stämmer, så kan ju det vara intressant. Du vet ju vem du är – inte ett test på internet.

screenshot-www.16personalities.com 2015-07-12 11-40-24 screenshot-www.16personalities.com 2015-07-12 11-40-42screenshot-www.16personalities.com 2015-07-12 11-41-12

http://www.16personalities.com/sv/gratis-personlighetstest

Vad är det som gör att vi blir som vi blir? 

Föds vi med vår personlighet eller är vår personlighet något vi skaffar oss under vår uppväxt? Är det arvet eller miljön som  är det mest avgörande för hur vi blir? Du kan läsa mer om arv och miljö här.

Uppgift

Om dina föräldrar gjorde personlighetstestet 16 personalities – tror du att någon av dem skulle ha fått ett resultat som liknar ditt? Tänker du att det finns likheter med dina föräldrar/syskon? Bor du inte tillsammans med dina biologiska föräldrar – finns det ändå likheter? Tänker du att de här likheterna eller skillnaderna beror på arv eller på miljö? Skriv ett kort svar (max 1/2 sida) på frågorna, men skriv argument för varför du tänker som du gör kring det här med arv och miljö.

Skriv ett svar och lämna in till mig. Max 1/2 sida.

Vad är psykologi?

Psykologi betyder läran om själen. Det innebär att ämnet söker svara på frågor som rör människans tankar, känslor och beteenden. Det är stora frågor, som kan betraktas från många olika perspektiv, där det ena perspektivet inte med nödvändighet behöver utesluta det andra.

I kursen Psykologi 1 ska du få en introduktion till psykologin som vetenskapligt ämne. Det kommer att bli mycket fakta, men jag ska se till att du även får tid till att tänka fritt utifrån det du lär dig. I kursen ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att redogöra, resonera och värdera. Läs gärna mer om de förmågorna här.
aristoteles_platon_190x240

Psykologin strävar bland annat efter att svara på frågorna:

  • Hur känner, tänker och beter vi oss?
  • Varför känner, tänker och beter vi oss, som vi gör?

Det handlar alltså om att BESKRIVA, FÖRKLARA och FÖRUTSPÅ.

Högst troligen har människor sedan urminnes tider försökt hitta förklaringar till andra människors känslor, tankar och beteenden. Det sägs ibland att människan har en medfödd tendens att söka förutspå andra människors reaktioner. Kanske helt enkelt för att det ökar hennes möjligheter att överleva. Kan du klura ut hur det skulle kunna öka en människas chanser till överlevnad?

Läs mer